A low point

Det är så skönt att gråta ut ibland. Fast ändå så jobbigt, känner mig utmattad. Kanske tycker ni att det här är "emo" av mig att skriva om det här, men jag tycker inte det. Jag är glad 95% av min vardag och om ni aldrig får reda på den där 5% då jag faktiskt mår dåligt och känner mig trött och svag - kan ni verkligen säga att ni känner mig då? Egentligen inte.

Det finns så många människor i mitt liv som jag bara vill krama om och beskriva hur helt otroligt underbara, fantastiska, starka, fina, roliga och unika dom är men orden kommer aldrig ut rätt. Jag hoppas dom vet eller får veta. För jag skulle aldrig överleva utan dom i mitt liv.




Kommentarer
Postat av: Manda

2011-02-27 @ 17:34:21
URL: http://lonneborg.blogg.se/
Postat av: Manda

DU är så grymt otroligt fin madde <3

2011-02-27 @ 17:34:54
URL: http://lonneborg.blogg.se/
Postat av: Madde

<3 du är så fin och stark manda. <3

2011-02-27 @ 21:30:58
URL: http://imaddesbubbla.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0